Det finns flera tecken på att så kan vara fallet, samtidigt lever vi en samtid som inte spelar enligt samma regler som för trettio år sedan.
En stark drivkraft är att vi vuxna tenderar att vilja ge våra barn samma upplevelser vi själva hade när vi växte upp. En annan är hur modet och skeendena i samhället tenderar att påverka den rådande kulturen.
Precis som vi kan se en renässans för ett varumärken som Fila, tracksuiten som outfit och jojon som leksak med jämna mellanrum är det inte osannolikt att vi här näst ser en ny morgondag för samlarbilder på global nivå.
Vi kanske inte kommer att se samma hype som för trettio år sedan, då varenda skolgård, omklädningsrum och ungdomsgård bestod av barn, ungdomar och vuxna som sålde och bytte samlarbilder med varandra.
Men det är sannolikt att vi återigen kommer att börja ta notis om bilderna.
Status för hockey- och fotbollsbilderna just nu
Det är lätt vara bias. I april tidigare i år började den amerikanske entreprenören och investeraren Gary Vaynerchuk att allt mer prata om samlarbilder i video, bloggar och poddar.
Men faktum är att samlarbilderna börjades rikta allt mer uppmärksamhet redan runt årsskiftet 17/18. Ett exempel är Becketts (ja, Beckett är fortfarande ett begrepp!) artikel riktad till nya samlare från januari 2018. På svenska finns Pierre Carlssons artikel ”Det bortglömda samlandet” från maj samma år.
Vad är ett samlarkort?
Samlarkort eller samlarbilder är ett tvåsidigt laminerat kort i plast eller papp, på framsidan föreställande en person, plats eller händelse och på baksidan en kort beskrivning eller information om motivet. I Sverige känner vi samlarkorten främst vid hockeybilder och fotbollsbilder, medan baseballbilder dominerat på den amerikanska marknaden.
-> Läs också guiden till att samla på Pokemonkort.
En kort historik över samlarbilderna
Fenomenet samlarbilder förknippas ofta med sport och har en historia som sträcker sig mer än 150 år tillbaka i tiden. Först dök de upp i form av baseballkort i slutet av 1860-talet för att mot 1900-talets mitt mer komma att kretsa kring filmen och tv:ns skådespelare. Så kallade filmisar blev ett begrepp.
Sedan skull det dröja till 1990-talet innan de på nytt fick ett fäste, då främst i form av hockeykort (eller hockeybilder om du så vill) för att sedan evolvera vidare i form av kort avsedda att spela med. Det äldsta och mest kända spelet är troligen Magic the gathering men även Pokemon har i perioder varit stort.
Varför pratas det allt mer om samlarkort?
Att vi kommer se en ny boom likt 1994-1995 faller föga osannolikt. Men det är troligt att samlandet är på väg tillbaka och på väg att växa som hobby.
Många (i synnerhet Gary Vaynerchuck) pekar på tre faktorer för samlarbildernas återtåg:
- Sneaker-flippers kommer börja samlarbilder istället
- Många av oss som omfamnade och uppskattade samlandet runt 94-95 är mellan 35-45 år idag med egna barn
- Sportsbetting och gambling.
Jag ska försöka belysa vad jag tror talar för en växande marknad för samlarbilderna.
1. Idoliseringen
Kanaler som Twitter, Instagram och Twitch.tv har bland annat inneburit att vi getts en djupare inblick i våra idolers liv och vardag och därmed också minskat avstånden. I en tid där alla vill bli influencers och stjärnor är communityn hårdvaluta.
Därför upplever jag att ”idol-dyrkan” eller idoliseringen växt sig starkare.
Titta exempelvis hur fotbollen kommit att kapitalisera på det här, i dag är det mer en regel än undantag att se barn och ungdomar i både en och två matchtröjor.
2. Digitalt samlande sedan flera år – kan leda en ökad efterfrågan på fysiska samlarkort
Vi har sedan ett flertal år tillbaka kunnat samla digitalt, vilket skapat en global samlarkultur och en strävan efter det unika, det senaste och det bästa.
Spel som Fifa, Counter strike, Hearthstone och senast Fortnite har gått i bräschen och format en helt ny digital affärsmodell för spelindustrin.
Men frågan är om vi inte kommer att tröttna på att äga saker som inte finns och vars liv snart inte är längre än en dagsslända?
Givet att det här gått och blivit en av spelindustrins stora ekonomiska motorer har det byggts in en inlåsningseffekt som innebär att det oftast inte går att finna en marknadsplats utanför spelen för att omsätta det underliggande värdet.
3. Låga räntor leder till alternativa tillgångsslag
Ränteläget och den rådande världskonjunkturen har blivit en katalysator för alternativa tillgångsslag. När världens börser aldrig tycks visa avmattning tenderar pengarna att vandra vidare, med hopp om diversifiering och högre tillväxttal. Helt plötsligt börjar investerare leta sig till klockor, viner, konst och litteratur.
Samlarbilder är givet punkt 1 och 2 ovan inte ett osannolikt tillgångsslag, i synnerhet inte när erkänt framgångsrika entreprenörer och investerare i egna sociala kanaler allt mer frekvent är bull.
Värt att komma ihåg dock. Då alternativa tillgångsslag många gånger saknar ett underliggande värde och snarare värderas i fråga om vår tro på tillgången och dess värde, dess sällsynthet och marknadens tillgång/efterfrågan kan voltatiliteten vara stor.
Det är varken ovanligt med bubblor eller att värdet rycker som mattan under fötterna i samband med en nedåtgående konjukturcykel.
Det finns det konkreta exempel på i samlarkortshobbyn.
Först i form av 90-tals krisen för hobbyn, då en extrem efterfrågan drev en allt starkare tillgång och produktion som fick värdena att falla samtidigt som efterfrågan svalnade av och marknaden vandrade vidare.
Därefter var det finanskrisen 2008 som skapade oro.
Hobbyn hade i början av 2000-talet börjat återhämta sig, mycket till följd av framväxten av unika kort så som memorabilia och autografkort – många gånger också numrerade till ett fåtal exemplar.
Men i takt med att pengarna lämnade marknaden gick luften ånyo ur samlarkorten.
Med lite perspektiv lyckades de som hade likvida medel och vågade trotsa strömmen under den här tiden (precis som på de allra flesta marknader) bygga samlingar som vuxit i värde flera hundra procent sedan dess.
Läs även gärna guiden: Vad är hockeykort värda? för att få en djupare insikt i hur värde uppstår och hur du själv kan värdera dina hockeykort.
4. Status – exklusiva hockeybilder och samlarkort är extremt begränsade
Det är ingen slump att handeln fortlöpande trycker ur sig s.k. limited editions, samlarutgåvor och kraftigt begränsade erbjudanden och produkter.
Vi konsumenter går igång på det här, rejält.
Samtidigt finns det troligen ingen annan bransch som är lika bra på det här som samlarkortshobbyn.
Hobbyn har en inbyggd sällsynthet och status genom numrerande utgåvor (många gånger så låga som 1 av 1), kort i olika färger eller variationer i motivet.
5. Sociala medier gör det lättare att byta och handla med samlarbilder
Det nya medialandskapet har inte bara öppnat upp oss som skyltfönster för världen. Sociala medier har också flyttat världen lite närmre, vilket samlarkortshobbyn kommit att tjäna på.
Idag kan grupper på Facebook, konton på Instagram och poster på Twitter knyta oss närmre just den där dealen vi behöver eller strävar efter att få göra. Utöver att det blivit mycket lättare att flytta enskilda kort, hela samlingar eller lager har det också blivit mycket lättare att få en uppfattning om en hockey- eller fotbollsbilds värde eller utbudet av kort av en enskild spelare.
6. Entreprenörstrenden
Jag har svårt att avgöra om det är en pågående trend eller om jag bara är bias.
Känslan är i alla fall att det finns en folkrörelse kring att fler vill bli entreprenörer och driva eget. Det senare delar i alla fall Veckans affärer i den här artikeln från 2016 och Randstad i den här undersökningen från Q1 2017.
Sedan dessa två publicerades har det blivit ett allt större fenomen att vara influencer, eller kanske rättare sagt ”leva och verka i sociala kanaler”.
Drömmen tycks vara att leva ett fritt och bekymmerslöst liv, helt frånkopplad arbetslivets krav på tid och vara så kallat ”ekonomisk fri” med passiva inkomster som föder en. Men vad många tycks famla efter är en produkt eller en idé som förverkligar drömmen.
Här är det möjligt att en produkt som samlarbilderna har en plats. Det finns få andra produkter som lika snabbt och enkelt kan flyttas och bygga inventory, oftast till väldigt låga kostnader.
Jag förutsätter att det är ungefär det som Gary Vaynerchuck är inne på när han hävdar att ungdomar som flippar sneakers kommer att hitta till samlarkorten.
7. Sportsbetting och gambling
Spel och dobbel växer, i synnerhet i USA där allt fler delstater tagit och tar ställning för onlinebaserade casinon. Globalt beräknas sport-betting marknaden att växa i värde med 49 % (eller 51,18 miljarder USD) mellan 2018 och 2024.
År 2015 uppskattades det finnas 56,8 miljoner fantasy sport spelare i Nordamerika som lade i genomsnitt 18 timmar/vecka på att titta på sport. Den marknaden växer också, framförallt i Nordamerika – men även på ett flertal globala marknader.
Idag går det även att hos vissa svenska spelbolag värva en ”drömelva”. Spelaren ges en fiktiv budget för vilken han eller hon köper fotbolls/hockey/basketspelare inför den kommande matchen, omgången eller den specifika tidsperioden. Spelarna i matchen ges poäng och det fiktiva lag som lyckas skrapa ihop mest poäng vinner i regel en del av en större prispott. Konceptet är inte helt olikt poker i turneringsform.
Konceptet med samlarkort kan i flera avseenden liknas med gambling eller lotterier. För en liten summa pengar kan du köpa ett paket eller en box med bilder, med en förutbestämd sannolikhet (hit rate) att få en viss typ av kort. Där enskilda kort kan vara värda tusentals dollar på marknaden.
Så snart människor börjar landa dessa kort kommer de att fortsätta köpa fler, samtidigt som det kommer att attrahera fler människor till hobbyn.
Att samla på hockeybilder eller fotbollsbilder kommer också att ge en ny dimension av att investera i sport, vilket samtidigt förstärker upplevelsen.
8. Samlandet har i större skala börjat hitta till fotbollens värld
Efter att Panini inför i år fått licensen till Premier League har fotboll som samlarnisch vuxit sig allt starkare. Fotboll är som bekant världens största idrott, ändå har samlandet varit i det närmast obefintliga.
Till stor del beror det på att samlarkulturen varit svag i Europa och att utbudet av fotbollssändningar saknats i Nordamerika och Asien. Men i takt med att sändningsrättigheterna gått på export och samlandet av i synnerhet fotbollsbilder vuxen i Asien har tillverkarna kommit att skapa allt starkare produkter vilket ytterligare kommit att drivit efterfrågan.
Men i och med Paninis senaste produkt Prizm Premiere League Soccer har fler kommit att titta mot fotbollsbilderna, kanske främst ur ett investeringsperspektiv.
